Cookai

Oj vilken dag! Jag är helt slut nu.
Imorse vaknade vi (jag och marcus) halv 9, då kunde vi inte sova mer, snacka om att vi var nervös!  Så himla skönt när man kan ligga kvar under det varma täcket och dra sig utan att känna stress. När klcokan sedan närmade sig halv 11 och det vardags att bege sig in till stan var jag skit nervös. Pia följde med oss i förresten. Första gången jag umgick på "riktigt" med henne, fast vi har pratat på msn länge så det kändes som att vi kände varandra väl :)
Om man bortser från hur ful och hur oordning jag är på alla bilder så tycker jag att Pia gjorde ett underbart jobb som fotograf. Hela 101 bilder blev det. Typ 15 bilder på mig och resten på Marcus. Haha. Pia gillar du Marcus mer än mig? Är han viktigare för dig kanske?
I vilket fall, här kommer fortsättnignen på vår dag :)

När vi kom in där på tatueringsstudion trodde jag verkligen att jag skulle dö! För varje sekund som gick så blev jag bara mer och mer nervös. Dom började mäta ut, skissa och se om det blev bra på plats. *svälj*
Helt plötsligt kommer Cissi och Jesper in genom dörren. Gissa om jag blev förvånad? Men samtidigt väldigt glad, kändes verkligen som att dom brydde sig :)


Eftersom Marcus hade störst tatuering och det var den som skulle ta längst tid så fick han börja. Han låg på en britts och bad mig sitta brevid och hålla hans hand. Efter första kontursträcket så bad dom mig hålla i hans ben också. Fick typ hänga över benen och hålla i hans hand. Trodde etttag att min hand skulle krossas. Det resulterade i att jag klämde tillbaka på han så att han kände smärtan mindre. Det var ju bra det. När han sedan var klar så blev han helt kritvit och lite grön i ansiktet. Han hade spänt sig så mycket under den halvtimman som det tog att han höll på att svimma efter.

        

Så när det var dags för mig att börja så kunde han inte hålla mig i handen utan satt hängades i en stol helt borta haha. Tur att Pia var där så jag kunde klämma i någon. Smärtan går verkligen inte att beskriva... typ som att man skär ett snitt i huden eller något? Jag tycker inte att det brände i alla fall som många andra har sagt att det gör. I och för sig var min så liten att den bara tog 4 ynka minuter haha. Och glad är jag för det.

        

När jag sedan var klar så var jag jättelycklig! Är verkligen supernöjd med min tatuering och ångrar den inte en sekund. Tror verkligen att jag kommer tycka om den hela livet. Marcus är också nöjd, fast att han dock har lite mer ont än vad jag har för jag har inte det minsta ont :D.  Att vi tatuerade oss samtidigt kommer göra att jag alltid kommer tänka på han på ett eller annat sätt när jag ser min tatuering och likaväl tror jag att han kommer tänka på mig. Det är ju trots allt jag som länge har velat att han ska göra den stjärnan på insidan armen.

        

När vi var klara åkte vi förbi Cissi och Jesper en sväng och visade upp oss haha. Marcus hade fortfarande ont och knaprade upp alla Cissis alvedon ;) Så vi bestämde oss för att åka hem och äta middag sen la vi oss i sängen och bara vilade i några timmar tils det var dags för honom att åka och träna och då körde han hem mig.

Detta var min historia om dena dagen det komemr garanterat bli en dag som man alltid minns. :)